♥ 29/8
Idag blev det jobb minsann. På min lediga helg. Det kallas KRIS när det gäller Borgholms Kommun. För inte väljer dom mig som vikarie i första hand när jag kostar massor med hundralappar i timmen. :)
Blev väckt av Poolen i morse men var skapligt förberedd på att det skulle ske så det vara bara för mig och kidsen att ge sig iväg. Fina pengar nästa månad. Och det tackar vi allra ödmjukast för.
För övrigt är allt som vanligt. Jag jobbar, jobbar och jobbar. Sen sitter jag vid datorn hela nätterna. Tills jag inser att klockan är alldeles för mycket (typ 3-4) och jag måste tvinga mig i säng eftersom jag ska upp vid 6 igen. Fattar inte varför det ska vara så svårt att bli trött. Iaf inte varför det är extra svårt när jag sover hemma. Eller bara då. För är jag hos Vacker kan jag somna redan vid 22 på kvällen. Och då gärna i soffan för att vakna ett par timmar senare (av någon som minsann inte vet hur man väcker någon på ett gulligt sätt!!! Eller jo, ibland kan han det med) av att Vacker skriker att jag ska komma och lägga mig.
Tomaterna är röda och mängder av. Trumpeten blommar stort och vackert i vitt. Lobelian lyser med sitt blåa. Och "doktorn" luktar gott.
9 år sen idag! 9 långa år. Det är inte klokt vad tiden går fort egentligen.
Jag minns det som igår. När det ringde på dörren och jag gick och öppnade nyvaken i bara t-shirt och trosor med håret åt alla håll och kanter.
Jag minns mina tankar om VAD I HELA FRIDEN JAG HADE gjort eftersom jag fick besök av två poliser.
Jag minns att jag fick höra att jag inte alls hade gjort något. Men ibland önskar jag att jag hade gjort något i stället för att få det beskedet jag fick. Beskedet om att min far, pappa, farsa, Bernt (ja, jag är osäker på vad han var fortfarande) hade varit med i/om en bilolycka.
Jag minns att jag tänkte; varför i hela helvete kommer två poliser och berättar det. Sjukhuset kunde väl ha ringt.
Jag minns att jag försöker stänga dörren men dom hindrar mig.
Och jag minns att dom berättar att han tyvärr omkom i olyckan, dom ber att få komma in.
Jag minns att vi sätter oss i soffan och att jag mest funderar över hur fan jag ser ut!
Jag minns att dom överlämnar hans plånbok. Sen säger jag att jag klarar mig själv.
Dom lämnar mig och jag klär på mig och ger mig iväg till jobbet. Till "Min Familj".
Jag är tacksam att jag har den familjen. Men tyvärr håller den på att splittras. Mycket pga den förbannade ledningen i denna kommunen. Lite pga andra anledningar. Som tex min viktigaste "familjemedlem" AMK. Hon har bara en månad kvar nu. En månad tills det är dags för pension. Det blir jobbigt utan henne där. Men man får glädjas åt tiden man har fått. Och det gäller allt tid, med allt. För det går ju inte att sitta och älta problem och bekymmer.
Men tyvärr är det vad jag gör. För tillfället. Eller kanske nästan alltid.
Bitterfitta! Jodå, ibland är jag en riktig sån. Men en envis bitterfitta. Och det har fått mig hit, där jag är idag, iaf. Och jag har nog ett par år kvar. Och jag ska kämpa mig vidare. Det kan ni ge er f*n på! :)
♥ 25/8 -2
Jaja, nu är det gjort. Allt var bra. Och vi behöver inte komma tillbaka förrän efter nyår någon gång.
Hmm, när jag hämtade Storeman alldeles nyss så mötte jag hans klasskompis mamma och hennes dotter. Hon frågade om Storeman hade sålt alla sina vykort (dom har gjort fina kort och ska ha ihop pengar till klassresa) och jag svarade att det hade han visst det. Vilket han givetvis har eftersom det finns gott om grannar här som älskar mina barn! :) Men sen sa hon (ja den där mamman, som dessutom är polis!) ja, då syns vi snart.
*biter på naglarna* Jag undrar vad i hela friden hon kan ha menat med det?? Vi ska väl inte träffas?? Är det något läskigt på gång tro?! Jag vet att dom skulle byta klassföräldrar som det så fint heter och att dom går efter klasslistan. Vilket borde betyda något så oerhört läskigt som att det är jag och pappaB som snart står på tur. Hoppas verkligen inte att det är något sånt bestämt redan och att jag ska vara med på massa som jag ALDRIG I HELA HELVETE tänker ställa upp på. Åååååååh! Nu vill jag absolut inte ha barn längre....
♥ 25/8
♥ 21/8
♥ 15/8
♥ 5/8
Jag lever iaf. Men så mycket mer är det inte med mig för tillfället. Jag sitter och lägger Kungen hela dagarna och orkar inte ta mig för något alls. Totalt slut på alla sätt och vis. Ångest. Panik. Oro. Tankar. Ältande. Och som vanligt vet jag inte alls vad det handlar om. För jag borde må såååå bra.
Men jobbet har tagit så pass mycket energi från mig sista tiden. Det är oerhört tungt för tillfället. Både fysiskt och psykiskt. Den fysiska biten har jag inga problem med men det andra tar verkligen knäcken på mig.
Så nu har jag sjukskrivit mig själv denna veckan. För att komma på fötter igen.
Och nästa vecka ska jag och chefen disskutera lite om framtiden.
