Camica ~ Mitt Patetiska Liv!

*suckar* Det här kan aldrig vara normalt.... VARFÖR i hela friden blir inte jag trött? Jag sov förvisso till 10 igår bara för att jag var vaken till 4, men efter det har jag ju inte sovit något. Snarare tvärtom då jag har haft storstädning och ommöblering inför den kommande julen.
Insåg ju igår att det liksom inte fanns någon plats för en julgran i mitt lilla vardagsrum, men nu så...

Vad händer egentligen? Ja, i mitt liv... Inget förutom jobb, jobb, jobb, jobb och så lite mer jobb på det. Iaf är det så det känns. Och nu när julen närmar sig lär det ju knappast bli mindre jobb. Fast som det ser ut nu så jobbar jag (under julhelgen då) bara julafton kväll och så är jag ledig juldagen för att sen jobba annandag jul igen. Inget vidare bra upplägg om man nu ska ut och festa på juldagen som alla andra år. Men jag är ju gammal och festar inte längre! :)

PappaB och jag är osams (riktigt ordentligt) för första gången sen vi separerade!! Jag är så vansinnigt förbannad så det är inte riktigt klokt.
Vi hade ju (trodde jag iaf) kommit överens om att barnen inte skulle ha något influensavaccin. Enda tills i måndags då han ringde och berättade att barnen minsann skulle vaccineras. :mad: Jag gjorde vad jag kunde för att övertala honom att det var minst lika illa att vaccinera som att inte göra det. Men denna gången lyckades jag inte. Och till slut hade jag inget val (så kändes det) så nu är dom vaccinerade. :/
Så svårt att veta vad man ska göra i ett sånt läge... Vem har rätt, vem har fel? Vems vilja ska gälla? Självklart vill jag att mitt ska gälla. Men givetvis vill han det med. Och han fick ju sin vilja igenom, med ett löfte om att om dom skulle bli sjuka pga vaccinet så skulle minsann han stanna hemma trots att det var min vecka. Fast dom har ju klarat sig utan några biverkningar givetvis. Än så länge. Men vem fan vet vad som händer om 20 år????!!! *förtränger*
Jag, jag däremot, står fortfarande fast vid mitt beslut om att inte ta sprutan. Dör jag så gör jag.

Hmm... Och mer då... Jo, Lilleman har fått eksem. Som om det liksom inte redan varit alldeles tillräckligt med sjukdomar och andra nedsättningar på honom. Stackarn! Han har drabbats av det mesta tror jag. Höftledsluxation, synfel, problem med öronen, talsvårigheter (nu kan han prata OK), bruten arm, illa klämd tumme... Hela tiden har det varit något med honom. Sen dagen han föddes! Men har han tur så kanske han slipper massa när han blir äldre sen.

Och Storeman då. Han som alltid varit frisk och kry. Som har perfekt syn. Som aldrig skadar sig. Som hör bra. Som kan läsa och skriva. Aldrig något som varit fel, annat än någon enstaka förkylning. Tills för ett tag sen då. För nu har dom upptäckt att det är något fel med hans tänder. Så för någon månad sen var vi i Kalmar på Tandregleringen och röntgade ju. Och i veckan fick vi tid här nere för att kolla med någon specialist.
Hur det gick? Tja, svaret jag fick av dom var:
-Vi har aldrig sett något liknande. Och vi har inte en aning om vad vi ska göra! Vi får avvakta.
Dom hade planer på att dra ut två tänder men nu vågar dom inte för då kommer några andra tänder att växa fel och då måste dom dras ut och allt blir jättegalet. Jag fattade inte så mycket och tyckte att det kan väl inte vara så farligt. Men dom tyckte tydligen inte alls samma som mig. Så jag får väl helt enkelt bara hålla tummarna och vänta tills vi ska dit i april igen. *suckar*

Nähä, jag måste nog ta och tvinga mig i säng nu. Oavsett om jag är trött eller inte. Kan inte hålla på såhär ju. Onsdag, torsdag OCH fredag försov vi (mest jag förstås) oss. Helt sjukt ju! Imorrn ska vi förvisso inte alls upp tidigt men snart är det måndag igen och DÅ ska vi upp tidigt.

♥